Inför Barbro Börjessons besök här i Umeå 22-24 november, kommer här tredje delen (av fem) i vår intervjuserie som handlar om:
Problembeteenden
Det har blivit populärt med hundmötesträningar – är hundmöten ett nytt problem?
Specifika träningar/kurser för hundmöten är en ” modern” kursform. Jag hade just det problemet med min första schäfer. Det fick jag hjälp att lösa under dressyrkursen. Innan klickermetoden hittade till Sverige (1980-talet) och SBK fastnade för att enbart positiv förstärkning var lösning på det mesta, pratade man sällan om problem vid hundmöten. Om en hund var extra stökig under en kurs bad man en äldre, mer erfaren instruktör i klubben om hjälp och så löste det sig. Det handlade om ren och skär uppfostran.
Menar du att hundmötesträningar är onödiga?
Ja, jag förstår dom inte. För mig handlar det om fostran i vardagen och inte lydnad. Min erfarenhet av hundmötesträning är att man är på en speciell plats och ofta jobbar med avledning, dvs lockar hunden med godis eller leksak för att inte intressera sig för de andra hundarna i gruppen. När hunden sedan kommer till sin hemmiljö är det vanligt att den faller tillbaka till det invanda beteendet pga att man har tränat lydnad istället för att fostra hunden.
Vilka andra vanliga problembeteenden brukar du möta?
Drar hårt i kopplet, jagar cyklister och bilar, ägaren vågar inte ha hunden lös av olika orsaker, hundar som inte kan vara ensamma hemma, hundar som springer efter staket och skäller på förbipasserande, rädda hundar mm.
Är vissa problem svårare att lösa än andra?
Det är alltid svårare att hantera problem när hundar är nervösa, stressade och rädda. Mest tacksamt är när ägaren glömt fostran och tar till sig mina råd, t.ex. hundar som drar i koppel eller rent generellt inte lyssnar på ägarens vilja.
Har folk med stora eller små hundar olika sorters problem?
Min erfarenhet är att det inte är så. När det gäller hundar med utåtagerande beteenden hörs och syns de givetvis mer ju större hunden är. Jag upplever inte att problem med rädslor och oro skiljer sig beroende på hundarnas storlek.
Hur undviker man felbeteenden hos en hund?
Det behöver inte vara svårt. Först lägger man ner allt krut på fostran. Hunden ska kunna vara lös, komma på inkallning och rent allmänt acceptera dina vanor och regler. Du har då en fostrad hund som du kan vara stolt över. Grattis!
Om du sedan vill träna för att börja tävla eller bara lära hunden nya saker för skoj skull, kommer den träningen gå som en dans tack vare att ni har lärt känna varandra och kan kommunicera.
Vi tackar Barbro för detta och ser fram mot nästa intervju som kommer att handla om Hundattacker.
Anmäl till 23-24/11 innan 16/11!